Vi kom fram till Vännäs på kvällen och det visade sig att de stugor vi trodde att vi skulle få bo i, inte fanns tillgängliga pga oväntade och märkliga omständigheter. Istället fick vi bo i dessa mindre stugor, som ändå var helt ok. Även om dusch inte fanns i stugan, så fanns i alla fall toalett, vilket en husvagnsmänniska som jag uppskattar mer än dusch...
Dusch fanns i servicehuset några tiotal meter från stugan.
Här kommer Eva från duschen. Visst är hon fin i sin handduk. Bilden togs med samma teknik som jag fotar hundar med: jag riktade kameran mot mitt utvalda objekt, ställde in skärpan och påkallade sedan objektets (alltså Evas) uppmärksamhet och knäppte! Detta är en teknik som främst används mot ovilliga fotomodeller. Skillnaden är att när hunden tittar på mig i fotoögonblicket, så ser den i regel inte ut som att den ska flyga på mig...
På lördagen jobbade jag för en mycket trevlig finsk domare som trots sina ursäkter om att svenska inte var hans modersmål, ändå var otroligt mycket bättre på svenska än vad jag är på finska. Faktum är att han inte hade mer problem med språket än vad många svenska domare har.
I ringen bedömdes terrier av olika form, storlek, färg och pälstyper.
På söndagen jobbade jag för en mycket trevlig svensk-serbisk domare och i ringen hade vi lite olika grupp 8-hundar. Då domaren såg att jag hade kameran med mig, så bad hon mig att fota några labbar åt henne. Kul med sådana uppdrag!
Dagen var regnig och domartältet var ett sådant där man kan spänna upp en flärp framåt, så att hundarna kan bedömas, åtminstone delvis, under tak. Inga pinnar hittades i tältet så jag gick för att se om de fanns någon annanstans. Först visste ingen var de kunde finnas, men sedan kom någon på att eftersom inte alla tält hade en sådan uppfällbar flärp, så hade man valt att ta bort pinnarna så att det inte gick att fälla upp dem - detta för att undvika avundsjuka från de som hade tält utan flärp.
När jag, tillbaka vid ringen, tittade mig omkring så såg jag att de andra domartälten hade sin flärp uppfälld!! Nu kan vi börja snacka om att avundsjuka började bli aktuellt!
På lördagskvällen besökte vi hotellet i Vännäs, där det ska spöka. Jag som är en fullblodstroende när det gäller andevärlden såg verkligen fram emot detta. Skulle jag äntligen få uppleva något! Både Sussi och Karin satt och klagade över energierna på hotellets innergård, där vi satt och åt mjukglass. De påstod att energierna var väldigt påtagliga och närgångna... Kände jag något då? Nähä, inte det! Förväntansfullt tittade jag upp mot hotellets fönster för att kanske skymta någon beslöjad dam, man med bredbrättad hatt eller skrattade barn, men inte ens det bjöd andevärlden mig på.
Helgen var mycket trevlig! Faktiskt så var även Sonja och Eva på gott humör hela helgen, även om bilden kanske förmedlar ett sådant budskap...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar